Högsta Domstolen (HD) följer en princip som gör att alla avgörande i sin helhet publiceras på det språk som de avgjorts på. En kort sammanfattning görs på det andra officiella språket. Därmed är nästa samtliga avgöranden av HD avfattade på finska med en kort sammanfattning på svenska. Med tanke på den auktoritet som HD besitter då det gäller hur lagar skall tillämpas borde detta förfaringssätt ändras så att samtliga avgöranden i sin helhet publiceras på både finska och svenska.
Att så borde vara fallet beror på följande omständigheter: Då det gäller förarbeten till en lag, såsom utredningar, kommittébetänkanden, utskottsbetänkanden och slutligen en proposition från statsrådet till riksdagen så stiger tvåspråkighetskravet gradvis. Utredningar görs på finska, kommittébetänkanden görs på finska med en kort svenskspråkig sammanfattning. Utskottsbetänkanden, propositionen och den slutliga lagen utfärdas på både finska och svenska.
Det viktigaste är ändå hur lagen skall tillämpas. Ett ärende i HD tas upp efter att HD beviljat besvärstillstånd. Om besvärstillstånd beviljas så fattar HD i många fall ett prejudikat, dvs. ett avgörande som skall betraktas som vägledande/bindande för hur lagen skall tolkas i dylika fall framöver. Efter ett sådant avgörande kommer både tingsrätt, hovrätt och naturligtvis också andra myndigheter att i liknande fall att fästa stor uppmärksamhet vid prejudikatet en lång tid framöver såvida inte förhållanden/omständigheterna radikalt förändrats. Domare väljer att döma i enlighet med gällande prejudikat och efter att besvärstillstånd beviljats så tar HD ställning till huruvida det finns behov att ett nytt prejudikat.
En domare skulle naturligtvis inte göra sig skyldig till något tjänstebrott om han avkunnar en dom i strid med gällande prejudikat – men det torde vara det enda han kan trösta sig med. Enligt Rättegångsbalken 30 kap. 3 § meddelas besvärstillstånd ”endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att ärendet prövas av högsta domstolen…). Detta stadgande skulle vara meningslöst om inte syftet är att HD:s avgörande skulle vara bindande en lång tid framöver. Av detta kan dras slutsatsen att HD:s avgöranden inte är formellt bindande men ändå avgörande på hur riksdagens lagar skall tillämpas i praktiken.
Eftersom utskottsbetänkanden, propositioner och lagar ansetts vara av den dignitet att även svenskspråkiga skall få information på sitt eget modersmål borde även HD:s domar, de som i verkligheten avgör vad som är gällande rätt, publiceras både på finska och svenska. Att som nu enbart avkunna domen på det språk de lägre instanserna använt sig av är inte tillfredsställande med tanke på HD:s suveräna auktoritet gällande hur lagar skall tillämpas.
För flertalet svensktalande innebär gällande ordning att förståelsen av lagstiftningen, språkligt sett, hamnar på nivå två, samma nivå som under en tidig lagberedning, och inte där den verkligen bör vara efter en lags ikraftträdande, tillämpningsstadiet – det som verkligen gäller.
Vi anser att förverkligandet av denna ordning åligger staten genom HD. Finlandssvensk samling är en ideell förening som saknar resurser att förverkliga detta översättningsarbete. För något år sedan hade föreningen förmånen att informera förvaltningsutskottet vid Svenska Finlands Folkting om detta. Folktingets verksamhet finansieras av staten och föreningen sätter stor tilltro till att en ändring på detta orättvisa och ojämlika tillstånd kommer att ske.
Hans Göran Rosenlund
Ordförande
Finlandssvensk samling
(Publicerad i Hufvudstadsbladet den 7/2 2014 - här med skribentens tillåtelse)